1950-talet
Familjebostäder grundades i Stadsfullmäktige 15 juni 1950, med förvärv och förvaltning av bostadsfastigheter som uppgift.
Bostadsbristen var stor. De nya stadsdelarna växte fram; Guldheden, Kortedala, Högsbo och Björkekärr. Familjerna flydde trångboddheten i lands-hövdingehusens spisrum och flyttade in i moderna tvårummare med eget bad, central-värme och sopnedkast i trapphusen.
Kortedala: Det gröna, sköna folkhemmet för barnfamilj-erna och det första "satellitboendet" i Göteborg. Köken var ofta utan matplats: köket skulle fungera som ett matlaboratorium.
Högsbo: Höghuset på Axel Dahlströms torg får symbolisera Familjebostäders 50-tal. Kring-gärdat av torget och butiker och bibliotek och nära till spårvagnen, blev det ett eftertraktat boende.
Björkekärr: Lådämnesgatan - Gabondörrar och parkett-golv var en del av lyxen som underlättade hemarbetet. Inga besvärliga, profilerade lister för dammet att lägga sig på. Köken hade en för sin tid avancerad inredning: sär-skilda städskåp med två små trälådor längst ner för sko-puts och borstar.
1960-talet
Efterkrigsarkitekturen skapade byggnader i tegel och puts, både låghus och höghus. Miljonprogrammet, som brukar räknas mellan åren 63-71, hade som mål att inom en tioårsperiod skapa en miljon nya lägenheter.
Stadsdelarna Frölunda och Biskopsgården är typiska. I slutet av årtiondet kom elementhusproduktionen igång. Grevegården är ett exempel.
Opalområdet:.Tegel, taksprång och fyra våningar utan hiss. Byggt runt ett närtorg med 1,5 p-platser per hushåll! Man byggde rymligt med en bred lägenhetssammansättning: Alla skulle ha ett eget rum.
Grevegården: Byggt 1969 och ombyggt 1995 med stort hyresgästengagemang. De boende var med i diskussionerna kring planlösningar, hissar i vissa uppgångar, sophantering och utemiljö. Erbjudande om bostadsrätt i ett av husen rönte ingen framgång. Hyresrätt med möjlighet till boendesamverkan vägde tyngre.
1970-talet
Medan miljonprogrammet producerade i rekordfart i nordost, räddade Familjebostäder landshövdingehusen i Majorna/Kungsladugård från grävskoporna. Under en tioårsperiod byggde vi om ca 4500 lägenheter, i vari-erande storlek men med tyngdpunkt på 3 r.o.k., med nya kök, bad och moderna tvättstugor.
Gåsagången i Hisings Backa: byggt för barn – inte för bilar. Fullservice på Selma Lagerlöfs Torg och gott om dagis, skolor och äldreomsorg.
Kvarteret Linnéan Älvsborgsgatan: Hyresgästträffar, evakuering, ombyggnad och inflyttning. Färgsättningen präglades av helhetssyn på stadsdelen och majborna valde själva utifrån Stadsarkitektens tre alternativ.
Kvarteret Kungsljuset: Svanebäcksgatan-Birgittagatan. Vårt första stora kvarter med den typiska lummiga gården, älskad lekplats för 70-talisterna. Vi som var med då minns Nationalteatern och proggarnas långa hår.
1980-talet
Byggandet satte igång igen efter energikrisen. Energibesparande åtgärder gav bland annat små, täta fönster. Miljötänkande och boendeinflytande stod högt i kurs. Arkitekturen blev mer varierad till mångas glädje och andras förtret.
Vi byggde om Eriksbo, ett miljonprogramsområde med 1000 lägenheter och stort hyresgäst-engagemang. Eriksbo Kooperativa Förening fick stort inflytande på ombyggnaden och idag har de boende där ett särskilt förvaltningsavtal som bygger på eget arbete samt en friskola och en butik som drivs kooperativt.
I Majorna fortsatte ombyggnaderna och kompletterades med ett och annat nybygge. Kvarteret Björneborg-Slottskogsgatan är ett exempel, liksom kvarteret Kärret-Klareborgsgatan-Hamne-skärsgatan. Ombyggnaden nådde sin kulmen i Majorna/Kungsladugård med 5-600 lägenheter per år.
Hyresgästernas inflytande i Eriksbo har bland annat resulterat i en lek- och djurpark för de minsta, kvartersbutik och friskola. Eriksbo kooperativa förening (EKF) samarbetar dessutom med kommunen, till exempel inom barn- och äldreomsorg och deltar i förvaltningen av området.
1990-talet
Årtiondet då bostadspolitiken drastiskt förändrades och bank- och byggkris präglade samhället. Vår egenregi-verksamhet överläts till en entreprenör och Familje-bostäder lade tyngdpunkten på förvaltning. Vi började arbeta med kundaktiviteter och vann SABO:s kvalitetspris 1997.
På Siriusgatan fräschades monoton arkitektur upp med antroposofisk färgsättning. Våtrum, trapphus och tvätt-stugor moderniserades och en negativ uthyrningstrend vändes till det positiva, mycket tack vare trogna hyres-gäster och ett aktivt föreningsliv. Miljötänket utvecklades i hela Göteborg, bland annat blev sopsortering obligatorisk.
Stabbetorget - "Pärlan i Öster" - byggdes om 1991 för att anpassas till äldre hyresgästers behov av hiss och rym-ligare badrum.
Kv. Ärenprisen: Hyresgästerna flyttade 1995 tillbaka till kvarteret efter omfattande grundförstärkning och med ett serviceboende för äldre.
2000-talet
Familjebostäder bidrar med nyproduktion av vindslägenheter vid Söderlingska Ängen och med 65 nya lägenheter i Ostindiefararen vid Eriksberg. Omfattande renoveringar, satsning på utemiljön och ett ökat kundfokus står i fokus när vi går in i 2000-talet.
Internet: I vårt nybygge på Eriksberg har samtliga lägenheter tillgång till höghastighetsan-slutning. Större delen av hushållen i vårt fastighetsbestånd ges möjlighet till en snabb anslutning.
I en grupp fastigheter i Majorna, byggda på 30-talet och ombyggda på 80-talet, står vindarna och dammar. Vi bygger om dem till trivsamma taklägenheter.
Efterfrågan på centralt belägna ettor och tvåor är stor i Göteborg, därför bygger vi små lägenheter på 30-55 m2
Renoveringsbehovet har kommit ikapp delar av landshövdingebebyggelsen i Majorna och Kungs-ladugård. Först ut är kvarteret Horisonten i Mast-hugget, Majorna 2005. Här prövar vi ett ökat hyresgästinflytande där de boende ges möjlighet att tycka till om lägenheternas utseende, utemiljö och gemensamma utrymmen. När renoveringen avslutades 2007 bar projektet tydliga spår av de boendes önskemål.
Vi inleder en renovering av kvarteret Jordrevan i Kungs-ladugård liksom av vår fastighet på Virvel-vindsgatan på Hisingen. Även i dessa projekt fångar vi upp hyresgästernas synpunkter och önskemål.
Fastigheterna i Bergsjön Centrum ses över. Bland annat ökas säkerheten med Aptuslåsning. Trivselvalen förnyas och anpassas efter bebyggelsetyp. Familjebostäder blir en tillgängligare hyresvärd med sex nya kundservicekontor i distrikten. Kundservice håller öppet hela dagen och Bovärdarnas telefontider slopas, vilket ökar hyresgästernas möjlighet att komma fram.